Stockholms Fotbollförbund har tillsammans med forskning och industri formulerat en hypotes om att skogsråvara skulle kunna bli det material framtidens fotbollsplaner byggs av. För att testa hypotesen och industrins möjligheter har två projekt tagits fram. Läs mer om projekten här.
– Det är spännande att vi nu startar 11 nya hypotesprövningsprojekt med en bred variation av inriktningar. Här finns exempelvis initiativ som arbetar för att utveckla ett nedbrytbart ifyllnadsmaterial som ska användas i konstgräsanläggningar för fotboll i projektet BioPitch, och projekt som vill skapa kolfiberkompositer från skogsråvaran lignin. Samtliga projekt har en stor potential att göra skillnad för en hållbar biobaserad samhällsutveckling, säger Anna Wiberg, programchef för BioInnovation. Läs hela artikeln här.
Köerna till idrottsaktiviteter växer i Stockholmsregionen. Om inget görs väntar en anläggningsbrist som allvarligt kommer att påverka möjligheterna att idrotta inte minst för barn och unga. Detta skriver ledande socialdemokrater i Stockholm och anser att OS 2026 kan vara en del av lösningen att komma tillrätta med bristen på idrottsytor. Läs hela artikeln här.
Till nästa år satsar fonden på att hjälpa föreningar som äger och driver sina konstgräsanläggningar. Det är viktigt att god drift och skötsel kan bedrivas samt att anläggningarna kan ställas om utifrån nya miljökrav. Läs mer här.
Redan nu i höst den 11 oktober går det att lära sig mer om skötsel och hur man miljömässigt tar hand en konstgräsplan. Gå en endagarskurs i StFF:s lokaler. Anmäl dig här.
Med en brist på fotbollsyta motsvarande nästan 30 fullstora 11-spelsplaner i Stockholms stad och över 8 i Nacka fungerar det inte längre för våra politiker att bara snacka. Nu måste något hända. Klicka här för att se Rapports intervju med Martin Carlon, Ordf. Norrtulls SK som berättar hur deras situation ser ut.
Drygt 24 miljarder kronor. Det är värdet på de positiva ekonomiska, sociala och hälsomässiga effekter svensk breddfotboll skapar – allt enligt en ”social return on investment”-studie som forskare genomfört på uppdrag av UEFA.
Den europeiska kemikalieinspektionen ECHA publicerade igår ett förslag angående nya gränsvärden för ämnet PAH 8 i granulat från återvunna däck som används i konstgräsplaner. Innehållet i granulat från däck insamlade i Sverige klarar de nya gränsvärdena med mycket god marginal.
Efter en omfattande studie gav den europeiska kemikalieinspektionen, ECHA, förra året grönt ljus till att spela på konstgräsplaner med infyllnad av däckgranulat.
Samtidigt beslöts att ett lägre gränsvärde för PAH (polycykliska aromatiskakolväten) behövs för att säkerställa att de granulat som används till konstgräsplaner inom EU verkligen håller tillräckligt låga nivåer. I dagsläget ligger gränsvärdet, som inte är specifikt kopplat till konstgräs, på 100 mg/kg.
Förslaget som presenterades igår innebär en gräns för PAH 8 på 17 mg/kg för däckgranulat som ska användas som infyllnad till konstgräsplaner eller andra sportarenor och lekplatser. Detta klarar granulatet från däck insamlade i Sverige med god marginal. Innehållet av PAH 8 i granulatet ligger under 10 mg/kg och därmed långt under det föreslagna gränsvärdet.
Ny grusyta möjlig för konvertering till konstgräs har lagts in på kartan. Ytan är en 5-spelsyta och ligger längs Råckstavägen nära Söderberga.
Budskapet från idrottsrörelsen i Stockholm till politikerna Emilia Bjuggren (S) och Bo Sundin (M) var tydligt: Bygg fler idrottsanläggningar, ge idrottsrörelsen i Stockholm bättre möjligheter och gör det nu.
När Stockholmsidrotten och ett antal specialdistriktsförbund anordnade ett seminarium med utgångpunkt i Volantes rapport ”Får vi ta plats?” kom cirka 70 personer. Rapporten som är beställd av Stockholmsidrotten jämför läget i Stockholm med hur det ser ut i Göteborg och Malmö. Det är ingen smickrande jämförelse för Stockholm. Oberoende av vilken typ av anläggning man talar om ligger Stockholm efter.
– Vi förstod vid valet 2014 att situationen är den som beskrivs här, det var därför vi beslutade om att skjuta till en idrottsmiljard. Vi behöver fortsätta skjuta till minst en miljard ”extra” under nästa mandatperiod, men det kommer ändå att ta väldigt lång tid innan vi är ikapp Göteborg, säger Emilia Bjuggren (S), idrottsborgarråd i Stockholm.
– I dag är jag mer intresserad av sett vad vi har gemensamt, snarare än var skiljelinjerna går mellan våra partier. Vi är eniga om att idrotten måste in tidigare i planeringen och det sker nu genom att det skrivits in i stadens översiktsplan. Sedan måste vi politiker vara handlingskraftiga nog att se till att det vi bestämt också genomförs, säger Bo Sundin (M), vice ordförande i idrottsnämnden.
Politikerna fick först lyssna på Volantes Joakim Sternö som föredrog rapporten. Därefter tog ett antal representanter för idrotterna vid och beskrev den situation man verkar i.
– Vi har redan klubbar som måste säga nej till barn, ingen klubb kan ta emot hur många som helst per plan. Idrotten är bäst i stan på integration, folkhälsa och trygghet. Det är ideella människor som kan tvingas sluta klockan tre för att hinna med att träna ett lag två gånger i veckan. Vi behöver hjälp med anläggningar, det är upp till politikerna att lösa de tekniska detaljerna, säger Björn Eriksson, förbundschef på Stockholms Fotbollförbund.
Samtliga idrotters företrädare beskriver en verklighet där barn och ungdomar trängs på en mindre idrottsyta än som är rimlig. Samtliga beskriver en verklighet där ledarna får svårt att räcka till och ge barn och ungdomar rätt möjlighet till utveckling. Samtliga beskriver en verklighet där man i praktiken tvingas välja vilka barn som ska ges möjlighet att ägna sig åt bra idrott.
– 2001 är året då man senast byggde en ny ishall i Stockholm, då var vi cirka 750 000 invånare, nu är vi en miljon Ishockeyn växer med 10 procent, issporterna med 20 procent, men i Stockholm står det still. Flickverksamheten exploderar, den har ökat med 283 procent på kort tid. Och det är för att vi satsar på flickorna, de får de bästa tiderna. Men det medför att vi ger sämre förutsättningar till killar i tonåren och det är sannolikt en bidragande orsak till att vi har svårt att behålla dem i verksamheten, säger Göran Tidström, ordförande i Stockholms Ishockeyförbund.
Seminariet hölls i Eriksdalsbadet, en av Sveriges mest besökta anläggningar. Badet byggdes för 500 000 besökare om året, men tar nu emot cirka 1,4 miljoner besökare. Som en jämförelse tar Gröna Lund och Wasamuséet emot 1,5 miljoner besökare och Skansen 1,3 miljoner besökare.
– Som det har blivit konkurrerar simföreningarna i Stockholm med allmänheten och det är väldigt olyckligt. Vi behöver träningsanläggningar för föreningsverksamhet där vi också kan ägna oss åt att lära ut simkunnighet. Simföreningarna har både expertisen och incitamentet eftersom den som går i simskola är någon man vill ska fortsätta i föreningen. Jag vill också slå ett slag för effektiva renoveringar. Lägg igen Vällingbybadet, utöka idrottshallsdelen där och bygg en ny simhall – det blir billigare och bättre, säger Reuterskiöld, ordförande i Stockholms simförbund.
Både Emilia Bjuggren och Bo Sundin har planer för kommande mandatperiod, 2018–2022.
– Jag kommer att ta upp att vi ska fördubbla idrottsmiljarden, men kan inte garantera att det blir så. Idrotten behöver fortsätta tala om vilken styrka idrotten bidrar med till samhället. Samtidigt måste vi politiker ta ansvar och sluta skylla på någon annan, det är samma pott vi tar pengarna. Det är dags att bestämma sig, Emilia Bjuggren.
– Vi har ett antal saker vi vill bygga, men ska det bli av måste vi hålla i pengarna, vi kan inte acceptera fördyringar av alla projekt. i på att föreningar och investerare ska få chansen att bygga. Då måste vi också öka driftsbudgeten, det måste vi klara av, säger Bo Sundin.
Skribent: Henrik Schöldström, Stockholms Idrottsförbund
Publicerad 8 juni 2018 i Mitti.se
Den fördomsfulle tror kanske golf, tennis och segling. Men sporten som regerar i Danderyd är en annan.
På fem år har fotbollen vuxit med 56 procent och står nu för hälften av all bidragsberättigad fritidsverksamhet i kommunen.
Medaljens baksida är att planbristen börjar bli akut.
– Fantastiskt vilken fotbollsboom vi har! Det är ett positivt budskap att fokusera på och en motvikt till de social problem med alkohol och droger som finns bland unga i Danderyd. Idrotten skapar sysselsättning åt ungdomar och gör stor samhällsnytta, säger Anders Rylander, ordförande i IFK Stocksund, den klubb som har vuxit allra mest de senaste åren.
Fotbollens snabba och markanta tillväxt i Danderyd syns svart på vitt i färska data både från fritidskontoret i Danderyd och från Stockholms Fotbollförbund.
Total tillväxt på 56 procent
Fritidskontoret har tittat på deltagartillfällen och siffrorna visar att fotbollen i Danderyd har vuxit med 56 procent sedan 2013.
Dessutom står det klart att tillväxten är stor i åldrarna 13–20 år, en ålder då idrotten ofta har problem med att man tappar många aktiva. Bland 13–20-åringar har flickfotbollen vuxit med 43 procent och pojkfotbollen med 127 procent på fem år.
Mest markant i IFK Stocksund
Alla fem fotbollsklubbarna i kommunen har vuxit sedan 2013, men allra tydligast är utvecklingen i IFK Stocksund.
I 13–20-årsåldern har klubben gått från noll till 1 500 deltagartillfällen på flicksidan på bara två år, medan man har vuxit med 248 procent på pojksidan i samma åldrar.
”Fotbollen ska fostra också”
– Vi har vuxit organiskt sedan klubben grundades för elva år sedan. Första laget var ett gäng 00:or som var 7 år då, i dag är de 18. Idén redan då, och det som nog är vår främsta framgångsfaktor, är att vi tidigt satsar på välutbildade tränare med rätt värderingar. Det räcker inte att utbilda i fotboll utan fotbollen ska fostra också. Det är det vi menar med devisen ”Seriös och generös”, säger Anders Rylander.
Men utbildade och kanske helt eller delvis avlönade tränare i stället för enbart föräldratränare i unga år måste ju göra verksamheten dyrare?
– Ja, så är det. Och även plankostnaden är hög här i Danderyd. Kommunen har byggt några mindre planer, 5- och 7-manna, i anslutning till skolor. Men de större planerna bygger klubbarna själva, med upplåtelseavtal och borgen från kommunen. Fördelen med Danderydsmodellen, som den kallas, är att alla klubbar kan ta banklån och bygga sin egen plan. Nackdelen är att det inte finns någon övergripande optimering, någon klubb kan ha överkapacitet medan en annan har underkapacitet, säger Anders Rylander.
Ni i IFK Stocksund har vuxit mest, men även fotbollen i Danderyd i stort har vuxit rejält sedan 2013. Vad beror det på tror du?
– De andra klubbarna har säkert samma drivkrafter som vi – att ha en bra verksamhet. Då ger det ringar på vattnet, folk pratar gott om klubben. Alla klubbarna växer ju, det finns nog ett allmänt större fotbollsintresse. Tittar man längre bakåt, 10–15 år, så är nog konstgräset en förklaring också. Det går att träna med bättre kvalitet och det är roligare att spela på än grus.
Johan Israelsson, sportchef för U15–U19 i IFK Stocksund, är med när P18 och P19 har en gemensam träning på Danderyds Arena vid gymnasiet. Att fotbollen har vuxit så mycket i Danderyd tror han beror på att många klubbar satsar på välutbildade ledare. ”Det finns ökade krav från föräldrar, men vill ha en väldigt seriös verksamhet. Det kan vara lättare att uppnå med avlönade tränare i stället för föräldratränare”, säger han. Foto: Tomas Stark
Konstgräset räcker inte till
Problemet är att konstgräsytorna som finns inte längre räcker till, framför allt när det gäller större planer.
Stockholms Fotbollförbund har kartlagt behovet av ytterligare konstgräsytor i distriktet genom att titta på antalet lag i seriespel och antal planer. Kartläggningen visar att fotbollen i Danderyd skulle behöva ytterligare 2,1 stycken 11-mannaplaner.
Större kullar och nya bostäder
Allra störst behov har IFK Stocksund och Enebybergs IF som i förhållande till sin nuvarande storlek skulle behöva en dryg 11-mannaplan vardera.
Inget talar för att behovet kommer att minska eftersom de kommande barnkullarna är större och kommunen bygger nya bostäder.
11-mannalag tränar på halv- eller kvartsplan
– Jämfört med många andra kommuner har Danderyd fortfarande bra yta per fotbollsspelare, men tillväxten har gjort att det ändå är planbrist. Alla våra 11-mannalag tränar på kvarts- eller halvplan och då det är svårt att upprätthålla kvaliteten. Vill man verkligen behålla de som spelar fotboll i tonåren så gäller det att se till att de får träna, inte bara spela matcher, på 11-mannaplan, säger Anders Rylander.
IFK Stocksund har byggt Danderyd Arena, intill Danderyds Gymnasium. Den här kvällen tränar lagste P18- och P19-lag tillsammans. Foto: Tomas Stark
”På längre sikt måste det byggas nya planer”
Danderyds fotbollsklubbar för nu samtal med kommunen om vad som kan göras. Ett första steg skulle kunna vara att förbättra optimeringen av den yta som trots allt finns, som Anders Rylander var inne på tidigare.
– Det kan hjälpa på kort sikt. Men på längre sikt måste det byggas nya planer, säger han.
Fakta
Danderyds fotbollsboom i siffror
Totalt har fotbollen i Danderyd, sett till deltagartillfällen, vuxit med 56 procent mellan 2013 och 2017.
Alla fem klubbar har vuxit: IFK Stocksund med 185 procent, Danderyds SK med 59 procent, Enebybergs IF med 43 procent, FC Djursholm med 22 procent, och Stocksunds IF med 15 procent.
Flickfotbollen i åldern 13–20 år har vuxit med 43 procent. Pojkfotbollen i samma ålder har vuxit med 127 procent.
I år har Danderyd, med cirka 32 000 invånare, totalt 205 fotbollslag i seriespel. Det kan jämföras med Täby som har cirka 60 000 invånare och 235 lag i seriespel, och Lidingö som med 50 procent fler invånare än Danderyd har 190 lag i seriespel.
Flest lag i Danderyd har Enebybergs IF med 57 (35 pojk/herr respektive 22 flick/dam), följt av IFK Stocksund med 51 (35 plus 16), FC Djursholm med 49 (32 plus 17), Danderyds SK med 35 (25 plus 10) och Stocksunds IF med 13 (9 plus 4).
Källa: Fritidskontoret i Danderyd och Stockholms Fotbollförbund
- ← Föregående
- 1
- 2
- 3
- 4
- Nästa →